Lääkärilehdet ja artikkelit

Lääketieteen tohtori Timo Kuusela kirjoittaa blogissaan ajatuksiaan terveydestä, ravitsemuksesta ja lääketieteestä.

Valvoja: Timo Kuusela


Tri Kuusela Info
Viestit: 164
Liittynyt: 08 Tammi 2009 18:13

ViestiKirjoittaja Tri Kuusela Info » 23 Tammi 2009 16:13

L??k?rilehteen:


L??k?rilehti ei sitten julkaissut Timon vastinetta p??johtaja Pekka Puskalle (THL). Julkaisemme sen nyt t?ss?:


Hyv? kollega Pekka Puska!

Parhaat onnittelut virkanimityksen johdosta.

Sanomalehti Karjalaisen virheellinen uutinen Pohjois-Karjala hankkeen diabetesluvuista on kovin kiusallinen. Virheill? on taipumus j??d? el?m??n oikaisuista huolimatta.

Sama ongelma liittyy itse Pohjois-Karjala Projektiin. Vuosikymmeni? tiedottaminen on ollut todella runsasta. Onko t?ll? ollut vaikutusta lihavuus-, sv-tautien ja tyypin 2 diabeteksen kasvuun epidemioiksi asti?

Suomalaisten mieliin on sy?pynyt l?htem?tt?m?sti rasvojen (erikoisesti tyydyttyneiden el?inrasvojen) pelko, ja korkea imeytyvien (sokeri)hiilihydraattien suositus "syd?nterveellisen?" ravitsemuksena. Onko kaikki mennyt oikein?

Kolesterolil??kkeiden tarpeellisuudesta olemme samaa mielt?. Itse vastustan suositusrajaan perustuvaa l??kityst?. Kantani n?iden l??kkeiden reseptitt?myyteen on my?s kielteinen.

Vetoat er?isiin organisaatioihin (WHO, ESC ja Valtion ravitsemusneuvottelukunta) l??kinn?n ja ravitsemuksen auktoriteetteina. L??k?rikunta saikin ?skett?in ESC:n suositusten suomennoksen t?m?n lehden v?liss?. Sis?ll?n ehdollisista ilmaisuista ja suosittavasta luonteesta huolimatta uskon sen ohjaavan l??k?rikuntaa l??kitsem??n varmuuden vuoksi.

Kolmannes suomalaisista voi perinn?llisen? taipumuksena saada statiini-l??kityksest? oireita (1).

Mainitsemiesi auktoriteettien listasta puuttuu KAIKKIEN RAVITSEMUSSUOSITUSTEN ?ITI, USDA (United States Department of Agriculture). Sen menetelmi? kuvaa Walter Willet?in (Harvard School of Public Health) TV-lausunto: USDA ei koskaan kysynyt h?nen mielipidett??n. Toiselta tutkijalta kysyttiin. Sen teksti? oli muutettu tarkoitushakuiseen muotoon.

Valtion ravitsemusneuvottelukunta on Suomen Maatalousministeri?n alainen organisaatio. Sen kokoonpanossa hallinnon alan alkutuotanto, jatkojalostus ja markkinointi korostuvat. Olet sen puheenjohtaja.

USA/USDA ohjaa voimakkaasti globaalia, eurooppalaista, skandinaavista ja suomalaiskansallista ravitsemussuositusta. Olemmeko kauko-ohjauksessa?

Uudet ravitsemustutkimukset vaatisivat muuttamaan suosituksia l?hes p?invastaisiksi. Viimeisin lukemani tutkimus kertoo: hiilihydraatteja rajoittava ja runsasrasvainen ((hh) 12: (rasva) 59: (prot.) 28 ) vastaan matalarasvainen (56:24:28 ) dieetti korjasi enemm?n metaboliaindikaattoreita toivottuun suuntaa (2).

Mit? pit?isi tehd??

Vain ennakkoluulottomasti suunnitelluilla tutkimuksilla on merkityst?. Ikuisuuksia kest?v?t ravitsemustutkimukset voidaan korvata spesifist? informaatiota tuottavilla tutkimuksilla.

Meill? suomalaisilla on k?yt?ss?mme erinomainen l?hes joukkotutkimuskelpoinen menetelm? (1H NMR, Computational Medicine). Uusi instituutio (THL) pystyy j?rjest?m?n tarvittavan tutkimuskapasiteetin.

On skandaali, jos asiaan ei puututa.

Suomalaisista DPS- ja DEHKO-tutkimuksista puuttuu hyvin matalaksi rajoitetun (sokeri)hiilihydraatin aspekti. T?st? syyst? ne eiv?t ole valideja ongelmien ratkaisuun. "Kokojyv?" ei riit?

Hyv?? Joulua 2008.


kollegiaalisesti

Timo Kuusela
Viimeksi muokannut Tri Kuusela Info 01 Marras 2010 1:00, yhteensä muokattu 2 kertaa.

Tri Kuusela Info
Viestit: 164
Liittynyt: 08 Tammi 2009 18:13

ViestiKirjoittaja Tri Kuusela Info » 28 Tammi 2009 13:05

RUOTSIN L??K?RILEHTI

Professori G?ran Berglund (Nr.49/2007)

FETTINTAG OCH KARDIOVASKUL?R H?LSA - ?R VI HELT FELINFORMERADE?
(Rasva ja syd?nsairaudet - onko meit? informoitu t?ysin v??rin?)

G?ran Berglund, professor
goran.berglund@med.lu.se

Peter M Nilsson, docent, universitetslektor

Margr?t Le?sd?ttir, ST-l?kare, doktorand; samtliga institutionen f?r kliniska vetenskaper, Malm?, Lunds universitet, Universitetssjukhuset MAS, Malm?

--------------------------------------------------------------------------------


Sammanfattat

Nya resultat fr?n prim?rpreventiva interventionsstudier med l?ngvarig s?nkning av kostintag av s?v?l totalfett som m?ttat fett visar ingen signifikant effekt p? risken att insjukna i cancer eller hj?rt? k?rlsjukdom. Fynden ?r i linje med en l?ngre tids samlade observationsstudier.

G?llande kostrekommendationer f?r prevention och behandling av tex hj?rt?k?rlsjukdom s?ger enh?lligt att befolkningen kraftigt b?r s?nka sitt intag av fett, framf?r allt intaget av m?ttat fett och transfetter.

Vi beh?ver nu en ny vetenskaplig debatt och strukturerade systematiska analyser av hela det publicerade underlaget f?r sambandet mellan fettintag och allvarliga sjukdomar som cancer och hj?rtk?rlsjukdom. F?rst d? kan nya, vetenskapligt grundade rekommendationer utarbetas.
--------------------------------------------------------------------------------
Under de senaste tre decennierna har hela v?stv?rlden rekommenderats ?ta mindre av s?v?l totalfett som m?ttat fett f?r att undvika hj?rt?k?rlsjukdom och cancer. Grunden har varit ett antal observationsstudier som visade att befolkningsgrupper med h?ga intag av m?ttat fett l?pte h?g risk f?r hj?rt?k?rlsjukdom och ?kad d?dlighet. Andra studier visade att man genom att s?nka intaget av m?ttat fett under kort tid (veckor, m?nader) kunde s?nka serumkolesterol, den faktor man ansett vara l?nken mellan m?ttat fett i kosten och risk f?r hj?rt?k?rlsjukdom. P? dessa vetenskapliga grunder har det bedrivits en intensiv kampanj f?r att minska m?ttat fett i kosten i prim?rpreventivt syfte. ?ven om vissa forskare ifr?gasatt grunderna har de stora vetenskapliga sammanslutningarna och nationella ansvariga organen varit eniga, och budskapet har kraftfullt trummats igenom.

Inget st?d f?r att h?gt fettintag ?r farligt

De senaste svenska kostrekommendationerna fr?n 2005 http.//www.slv.se s?ger: Totalintaget av fett b?r begr?nsas till 25?35 energiprocent och intaget av m?ttat fett plus transfett till omkring 10 procent av energiintaget. De amerikanska riktlinjerna f?r f?rebyggande av hj?rt?k?rlsjukdom ?r mycket snarlika [1].

Senare ?rs forskning har emellertid inte kunnat st?dja hypotesen att vare sig h?ga intag av totalfett eller av m?ttat fett ?r farliga. Harvardgruppen har i en serie studier [2, 3] visat att h?gt intag av vare sig totalfett eller m?ttat fett var associerat med risk att insjukna i hj?rt?k?rlsjukdom. I Malm? har vi visat n?rmast identiska fynd som i Harvardgruppens studier vad g?ller effekter av totalt energiintag och fettintag baserat p? prospektiva data fr?n Malm? Kost Cancer, en stor befolkningsstudie (n=28098) med en kostregistrering vid baslinjeunders?kningen 1992?1996 [4-6]. Populationsbaserade studier av intag av totalfett respektive m?ttat fett i relation till risken att utveckla br?stcancer [7] och koloncancer [8] har inte heller kunnat p?visa ett signifikant positivt risksamband.

Nyligen presenteras tre publikationer baserade p? samma amerikanska kvinnoprojekt ? The Women?s Health Initiative (WHI). Hela 19000 kvinnor minskade sitt intag av fett fr?n i medeltal 38 procent till 29 procent under ?tta ?r. ?ven intaget av m?ttat fett sj?nk signifikant: 3 procent j?mf?rt med intaget i kontrollgruppen. F?r?ndringen p?verkade dock inte risken f?r br?stcancer [9], tjocktarmscancer [10] eller hj?rt?k?rlsjukdom [11]. Resultaten ?r i linje med de tidigare n?mnda observationsstudierna fr?n Harvard och Malm?: andelen fett i kosten f?refaller inte p?verka risken f?r dessa allvarliga sjukdomar.

Syftet med denna artikel ?r att beskriva de viktigaste studierna som belyser sambandet mellan fettintag och allvarlig sjukdom, h?r huvudsakligen exemplifierad med hj?rt?k?rlsjukdom. F?r att ge l?saren en balanserad bild, presenterar vi grundbulten f?r fetthypotesen ? Seven Countries-studien ? och senare tids observations- och interventionsstudier n?got mer i detalj.

Bevisen f?r och emot hypotesen

Observationsstudier. Det huvudsakliga underlaget f?r den nu dominerande uppfattningen i vetenskapssamh?llet vad g?ller fettintag och hj?rt?k?rlsjukdom kommer ursprungligen fr?n den v?lk?nda Seven Countries-studien. Denna ekologiska studie genomf?rdes under 1960-och 1970-talen i Europa av en ytterst imponerande grupp av epidemiologer, inkluderande Ancel Keys, Matti Karvonen, Henry Blackburn mfl.

Resultaten av 15 ?rs uppf?ljning publicerades 1986 [12]. De visade att kvoten mellan intaget av enkelom?ttat och m?ttat fett f?rklarade 85 procent av all d?d, 96 procent av all kransk?rlssjukdom och 55 procent av all cancer; detta ?ven sedan man tagit h?nsyn till individernas ?lder, blodtryck, kolesterol och r?kvanor. Redan h?r tycker man att epidemiologer och n?ringsexperter borde ha reagerat p? den osannolikt h?ga f?rklaringsgraden.

Studiens syfte var att studera sambandet mellan n?rings?mnen som bidrar till energiintaget och d?d totalt samt d?d i kransk?rlssjukdom, stroke och cancer. Studiegrupperna bestod av 15 grupper av 40?59-?riga m?n, totalt 11579 m?n. Vid elva centra inbj?ds alla m?n i en liten by i respektive land: i Holland en stadsbefolkning; i USA och i Rom m?n som arbetade vid j?rnv?gen och slutligen i Serbien m?n som var anst?llda vid ett stort jordbrukskollektiv. Studiegruppen kan inte s?gas representera en europeisk befolkning i allm?nhet. Metoderna f?r kostbest?mning ?r tankev?ckande. Man l?t 30?50 m?n i varje by genomg? en best?mning av kostintaget, dvs intaget best?mdes endast f?r totalt runt 500 m?n. Kostbest?mningsmetoderna varierade mellan centra. Dessa intagsdata relaterades sedan till 15-?rsd?dligheten i de elva grupperna.

Figur 1 visar sambandet mellan den observerade risken att d? i kransk?rlssjukdom och den predicerade risken fr?n kvoten mellan enkelom?ttat och m?ttat fettintag (v?nstra bilden) och samma kvot samt riskfaktorerna ?lder, BMI, systoliskt blodtryck, serumkolesterol och antal cigaretter per dag, i de deltagande kohorterna (bilden till h?ger). Enbart kvoten mellan enkelom?ttat och m?ttat fettintag f?rklarade 44 procent, och efter justering f?r ovanst?ende riskfaktorer f?rklarade denna enda faktor s?ledes 96 procent av risken att d? i kransk?rlssjukdom. F?r forskare som arbetar med epidemiologiska samband ter sig dessa siffror som obegripligt h?ga. Trots detta har fynden blivit den kanske viktigaste basen f?r g?llande kostrekommendationer i hela v?stv?rlden. Kvoten f?rklarar allts? lika mycket av risken att d? i hj?rt?k?rlsjukdom som samtliga nio faktorer i INTERHEART-studien [13].

?ven om heterogeniteten i intag i Seven Countries-studien kan ses som en f?rdel ?verv?ger den ekologiska designens svagheter. Det ?r ganska sj?lvklart att ett stort antal faktorer av betydelse f?r att insjukna i hj?rt?k?rlsjukdom skiljer mellan tex Grekland och Finland. Faktorer som inte har m?tts i Seven Countries-studien ?r tex livsstilsfaktorer eller genetiska faktorer.

En viktig l?nk i beviskedjan ?r det p?st?dda sambandet mellan h?gt fettintag och h?gt serumkolesterol. Sambandet st?ds av ett antal korta interventionsstudier, d?r man med s?nkning av framf?r allt m?ttat fett i kosten kunnat visa en liten till m?ttlig s?nkning av serumkolesterol [14]. I stora epidemiologiska studier har man dock inte kunnat p?visa ett s?dant samband. Figur 2 visar just sambandet mellan intag av m?ttat fett (energijusterat) och serumkolesterol i Malm? Kost Cancer-studien [opubl data]. I denna stora studie, d?r fettintaget skattats med en metod med god validitet j?mf?rt med andra enklare kostmetoder [15], finns inte ens antydan till samband. Fetthypotesens tillskyndare har f?rklarat att detta tillkortakommande beror p? att b?de fettintag och serumkolesterol m?ts med oprecisa metoder, vilket leder till en underskattning av det sanna sambandet (en ?utsp?dningsbias?). Underrapportering av fettintaget ?r en felk?lla i studier av detta slag. Variationen i fettintag i Malm?studien ?r dock avsev?rd. En alternativ f?rklaring kan i st?llet vara att fettintaget inte ?r en stark, l?ngsiktig determinant av serumkolesterol, beroende p? levermetabolismens stora f?rm?ga att ta hand om variationer i fetttillf?rseln.

Harvardgruppen presenterade i b?rjan av 2000-talet tv? mycket stora, prospektiva observationsstudier: en p? m?n, The Health Professionals? Follow-up Study [2], och en p? kvinnor, The Nurses? Health Study [3]. I b?da relaterade man fettintag till risken att utveckla framtida hj?rt?k?rlsjukdom. Studiernas resultat var samst?mmiga. Efter statistisk justering f?r andra riskfaktorer f?r hj?rt?k?rlsjukdom konkluderade man f?ljande

Inget samband fanns mellan totalt fettintag och risk.

Inget signifikant samband fanns mellan m?ttat fettintag och risk.

Negativt samband fanns mellan intag av flerom?ttat fett och risk.

Positivt samband fanns mellan transfettsintag och risk.

F?r enkelom?ttat fett och risk f?r hj?rtsjukdom var resultaten olika i de tv? studierna: negativt samband bland m?n och inget signifikant samband bland kvinnor. Resultaten illustreras i Figur 3 g?llande fynden i Nurses? Health-studien.

Fynden i analyserna i Malm? Kost Cancer-studien [5] ?r helt i linje med dem fr?n Harvardgruppen. ?ven denna studie baseras p? en stor prospektiv observationsstudie med h?gt genomsnittligt fettintag (39 energiprocent) och stor variation, l?ng uppf?ljning (6,6 ?r) och f?ljaktligen m?nga kardiovaskul?ra h?ndelser och h?g statistisk styrka att p?visa kliniskt betydelsefulla samband. Vi finner inget statistiskt signifikant samband mellan totalt eller m?ttat fettintag (procent av energiintaget fr?n respektive fett) och d?dlighet i kransk?rlssjukdom, vilket illustreras i Figur 4. Som framg?r snarast minskar d?dligheten i kransk?rlssjukdom vid h?gre energijusterat intag av fett, signifikant vad g?ller totalfettintag hos m?n.

De stora, v?ldesignade observationsstudier som publicerats under de senaste ?ren visar s?ledes en ganska enhetlig bild. Totalt fettintag och intag av m?ttat fett har inte kunnat visas ha n?got samband med risk f?r hj?rt?k?rlsjukdom. Dessa fynd ?r gjorda i stora studier med s? h?g statistisk styrka att flertalet m?tta riskfaktorer f?r kransk?rlssjukdom, som r?kning, blodtryck, LDL-kolesterol, BMI, glukosmetabola variabler, ?rftlighet f?r hj?rt?k?rlsjukdom, l?gt socioekonomiskt index och sj?lvupplevd psykosocial stress, har fallit ut som oberoende riskfaktorer f?r kransk?rlssjukdom ? men inte fettintagsvariablerna!

INTERHEART-studien [13], en mycket stor fall?kontroll-studie av ?ver 15000 patienter med hj?rtinfarkt i 52 l?nder, publicerades 2004. Nio modifierbara faktorer kunde f?rklara ?ver 90 procent av risken att f? hj?rtinfarkt, bland dessa faktorer fanns h?gt intag av frukt och gr?nsaker som skyddsfaktor (Figur 5). Totalt intag av fett eller m?ttat fett f?ll inte ut som en signifikant riskfaktor [13], trots att grunddata om fettintag registrerats i en enkel kostenk?t i alla deltagande l?nder [Yusuf S, pers medd; 2006].

Interventionsstudier. Tre analyser av betydelsen av att s?nka fettintaget f?r risken att insjukna i hj?rt?k?rlsjukdom, br?stcancer eller tjocktarmscancer presenterades helt nyligen [9-11]. Analyserna stammar fr?n Women?s Health Initiative Dietary Modification Trial, d?r 19541 postmenopausala kvinnor randomiserades till att s?nka det totala fettintaget till under 20 procent av det totala energiintaget och att ?ka intaget av frukt/gr?nsaker och fibrer, medan 29294 utgjorde en kontrollgrupp utan egentlig dietintervention. B?da grupperna f?ljdes upp under 8,1 ?r.

I interventionsgruppen insjuknade 1000 kvinnor i kransk?rlssjukdom, 434 i stroke och totalt 1357 i hj?rt?k?rlsjukdom, dvs antalet fall ?r st?rre ?n i alla andra interventionsstudier med fettinskr?nkning i kosten som m?l [11]. Totalintaget av fett sj?nk med 8 procent och av m?ttat fett med 3 procent; intaget av frukt/gr?nsaker och fibrer steg signifikant i interventionsgruppen j?mf?rt med kontrollgruppen. Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde ses i risken att insjukna i kransk?rlssjukdom eller stroke mellan interventions- och kontrollgrupperna (Figur 6). Inte heller risken f?r br?stcancer [9] eller tjocktarmscancer [10] p?verkades signifikant. Denna enda, stora, l?nga och kontrollerade interventionsstudie ?r viktig f?r beviskedjan vad g?ller fettintagets betydelse f?r allvarlig sjukdom.



Metaanalyser. Tv? metaanalyser, baserade p? Cochrane och andra stora databaser, om samband mellan ?ndring av fettintag och risk f?r hj?rt?k?rlsjukdom, har publicerats av samma intressegrupp av dietister (UK Heart Health and Thoracic Dietitians Interest Group). Den f?rsta [16] inkluderade enligt f?rfattarna randomiserade, kontrollerade interventionsstudier av friska, vuxna deltagare, d?r fett och/eller kolesterolintag f?r?ndrades under minst sex m?nader. Man kunde inte p?visa n?gon effekt av f?r?ndring i fettintag vad g?ller d?d totalt eller d?d i hj?rt?k?rlsjukdom. Man fann en signifikant reduktion i totala hj?rth?ndelser, som dock f?rsvann n?r Oslostudien, som adderade omega-3-fettsyror till kosten, togs bort. De studier som bidrog med flest fall inneh?ll enbart patienter med redan etablerad hj?rt?k?rlsjukdom.

Den andra studien [17] ?r egentligen bara en uppdatering av den f?rsta studien till och med 2005. Konklusionerna i denna senare metaanalys ?r likartade dem i den f?rsta. Nu n?mns emellertid inte l?ngre att effekten av fettreduktion p? risken att insjukna i hj?rt?k?rlsjukdom f?rsvann n?r studien som adderade omega-3-fettsyror exkluderades. Resultaten av dessa metaanalyser av relativt sm?, korta interventionsstudier m?ste sj?lvklart s?ttas i relation till utfallet i den enda stora, l?nga interventionsstudien som hittills publicerats, dvs Women?s Health Initiative [11], som inte visade n?gon skyddseffekt av s?nkning av fettintaget hos kvinnor.

Kostrekommendationer och trov?rdighet

Rekommendationer till befolkningen om livsstilsf?r?ndringar f?r att f?rebygga eller behandla sjukdom m?ste f?r sin trov?rdighets skull vara baserade p? vetenskapliga fakta. Samtliga rekommendationer fr?n American Heart Association, European Society of Cardiology, flera gemensamma rekommendationer fr?n andra vetenskapliga sammanslutningar och svenska Socialstyrelsen och Livsmedelsverket anger att totalfettintaget skall s?nkas och att intaget av m?ttat fett skall begr?nsas till omkring 10 procent av det dagliga totala energiintaget. Varken stora, v?lgjorda observationsstudier eller prim?rpreventiva interventionsstudier, som syftar till att n? dessa m?l, st?djer dessa rekommendationer. Kostoml?ggning med inslag av fett-reduktion kan dock m?jligen spela en positiv roll f?r att minska kardiovaskul?r risk vid sekund?rprevention; nyligen sammanfattat i en aktuell rapport [17].

Vetenskapliga sammanslutningar och nationella organ med ansvar f?r folkh?lsan skall se till att de rekommendationer som ges ut ?r vetenskapligt korrekta och innefattar n?gon form av evidensgradering. Det f?rtroendekapital som forskarv?rlden ?tnjuter i befolkningen kan mycket snabbt annars raseras i den massmediala v?rld vi nu lever i. F?rtroendekapitalet bevaras b?st av en ?ppen diskussion av tillg?ngliga vetenskapliga data. En s?dan debatt beh?vs inf?r den revidering av kostrekommendationerna f?r undvikande av allvarliga sjukdomar som hj?rt?k?rlsjukdom och cancer som nu ter sig n?dv?ndig.

Maktens ansvar

Det finns en stark gemensam uppfattning i stora delar av vetenskapssamh?llet och i nationella organ som st?r f?r kostrekommendationer: Begr?nsa intag av fett till 25?35 procent av energiintaget och av m?ttat fett till omkring 10 procent av energiintaget. Som vi ser ovan bryter det vetenskapliga underlaget f?r dessa rekommendationer snabbt samman under p?verkan av fynd i systematiska ?versikter och i en stor interventionsstudie. Rekommendationerna kommer med stor sannolikhet att skrivas om f?r att b?ttre reflektera vetenskapens landvinningar. En risk finns dock att de vetenskapliga sammanslutningar som tagit fram rekommendationerna kommer att kraftigt f?rsvara dessa. Varf?r? En stor del av dessa sammanslutningars anseende och inflytande ?r baserade p? dessa rekommendationer. De anv?nds till en del f?r att bygga en plattform inom ett vetenskapsomr?de som garanterar sammanslutningen ? och dess ledare ? en roll i hur sjukdomen (tex hj?rt?k?rlsjukdom) skall diagnostiseras, behandlas och f?rebyggas. Som s? ofta r?r det sig allts? om makt. Makt att p?verka hur patienters livsstil skall utformas f?r att f?rebygga eller behandla sjukdom.

Socialstyrelsen har det yttersta ansvaret f?r att f?rebyggande ?tg?rder, som tex kostr?d, st?r p? sund vetenskaplig grund. SBU skall utreda metoder f?r sjukdomars prevention, diagnostik och behandling. H?r finns en viktig roll f?r Cochrane-baserad metodik, dvs systematisk genomg?ng av all tillg?nglig information. En uppmaning till SBU och Socialstyrelsen blir d?rf?r att tills?tta en utredning som g?r igenom det vetenskapliga underlaget f?r de kostrekommendationer som nu finns f?r prim?rt f?rebyggande av hj?rt?k?rlsjukdom. ?ven sambandet mellan fettintag och annan allvarlig sjukdom som br?stcancer och koloncancer b?r granskas.

Vilka kostrekommendationer ?r d? att betrakta som idag evidensbaserade f?r prevention av hj?rt?k?rlsjukdom, framf?r allt hj?rtinfarkt? ?kat intag av frukt, gr?nsaker och kostfibrer samt ett m?ttligt och i tiden utspritt intag av alkohol ?r enligt den stora INTERHEART-studien [13] k?rnan i detta kostbudskap. I ?vrigt talar mycket f?r att kosten b?r vara energibalanserad i f?rh?llande till vardagens fysiska krav i arbete och p? fritid s? att en rimlig viktstabilitet kan vidmakth?llas f?r majoriteten av vuxna. Kan denna kost kombineras med tobaksfrihet och daglig motion s? finns en grund f?r kardiell prim?rprevention f?r stora delar av v?r befolkning.

Potentiella bindningar eller j?vsf?rh?llanden: Inga uppgivna.
Mest l?sta 2007 Nr.49/2007
http://WWW.LAKARTIDNINGEN.SE
Viimeksi muokannut Tri Kuusela Info 28 Tammi 2009 15:46, yhteensä muokattu 1 kertaa.

Tri Kuusela Info
Viestit: 164
Liittynyt: 08 Tammi 2009 18:13

ViestiKirjoittaja Tri Kuusela Info » 28 Tammi 2009 15:19

LUETUIMMAT ARTIKKELIT RUOTSIN L??K?RILEHDESS? 2008

1. M?RKLIGT UTSPEL FR?N KOSTEXPERTER
(Ravintoexperttien merkillist? "peli?")Tri Andreas Eenfeldt

3. VARF?R F?RNEKAR "KOSTEXPERTER" VETENSKAPEN?
(Miksi "ravintoexpertit" kielt?v?t tieteen?)Dosentti Ralf Sundberg

11. KOSTR?D MED H?GT INTAG AV FETT KAN IFR?GAS?TTAS
(Runsasrasvainen ruokavalio voidaan kyseenalaistaa)prof. Claude Marcus

15. H?G TID F?R NYT?NKANDE I KOSTFR?GAN
(Aika mietti? uudelleen suosituksia)Tri Andreas Eenfeldt

22. VILSELEDANDE OM FETT
(V??r?? tietoa rasvoista)Dosentti Ralf Sundberg,fil.dr Johan Hedbrand

24. INGET ST?D ATT SKILDA MELLAN...TRANSFETTSYROR
(Transrasvoilla ei eroja)prof.Wulf Becker,?ke Bruce,Annika Sohlstr?m

25. ST?RKELSE ELLER FETT TILL DIABETIKER?
(T?rkkelyst? vai rasvaa diabeetikoille?)Dosentti Staffan Lindeberg

27. DET TOTALA SERUMKOLESTEROLV?RDET 5/8 MMOL/L
(Kokonaiskolesteroli 5/8 mmol/l)Tri Gustaf Wahlberg

48. ?R KOSTR?DEN VILSELEDANDE ELLER V?LGRUNDADE?
(Ovatko suositukset harhaanjohtavia vai hyvin perusteltuja?)

50. FINNS DET ANLEDNING ATT TA KOLESTEROLF?RNEKARNA P? ALLVAR
(Olisiko syyt? ottaa kolesteroliskeptikot tosissaan?)prof. Olov Wiklund

Mest l?sta 2008/ http://WWW.LAKARTIDNINGEN.SE

Tri Kuusela Info
Viestit: 164
Liittynyt: 08 Tammi 2009 18:13

ViestiKirjoittaja Tri Kuusela Info » 28 Tammi 2009 15:38

RUOTSIN L??K?RILEHTI 2009

FINNS DET ANLEDNING ATT TA KOLESTEROLKAMPANJEN P? ALLVAR?
(Olisiko syyt? ottaa kolesterolikampanja tosissaan?)Dosentti Ulf Ravnskov

Mest l?sta 2009/http://WWW.LAKARTIDNINGEN.SE

X X X

DAGENS MEDICIN 2009

Livsmedelsverket b?r sluta med kostr?d till allm?nheten

V?r slutsats ?r att kostr?den saknar vetenskaplig grund
Viimeksi muokannut Tri Kuusela Info 05 Loka 2009 16:25, yhteensä muokattu 2 kertaa.


Paluu

Paikallaolijat

Käyttäjiä lukemassa tätä aluetta: Ei rekisteröityneitä käyttäjiä ja 1 vierailija